Lång dags färd mot natt?!

Nu har den fullständigt osannolika förvaltningen, vilken vi alla lyder under, fått fram ett datum när en "ny organisation" skall presenteras. Efter att ha arbetat med detta i mellan 5-10 år...

Förutsättningarna från början var en liten förvaltning på 3-4 personer, när allt var klart... Idag, INNAN något ens är halvklart, innehåller förvaltningen runt 15 namn...

Förvaltningschefen lider av "gammal man syndromet" och vill bygga ngn slags monument över sig själv. Förvaltningschefer är oerhört lättsmittade med just denna sjukdom.

Att denna förvaltning redan idag är en patriarkal maktstruktur, är egentligen inget vi förvånas över. Däremot lider vi nog de allra flesta av detta. En organisation där många kvinnor arbetar som diskriminerar kvinnor och oliktänkande, är inte bra för varken anställda eller dem som organisationen är satta att serva.

Men vem bryr sig om det?

Knappast politikerna som mest verkar besatta av att vi alla delar skall bli "en organisation" och varken har intresse eller kunskap för och om verksamheten.

Däremot vill politikerna se en hårdare politikerstyrning.

Kultur är bra, säger dom, för den regionala utvecklingen. Den är bra för företagen...

Men vems är kulturarvet egentligen? Vem skall kulturarvet tjäna? Och varför är det bra?

Att vi egentligen bara har vårt arv till låns, från våra barn. Och att det är viktigt att känna till sin historia, sitt arv, sina rötter för att kunna gå framåt. Vem tänker på det när man skall bygga monument och "göra EN organisation"?

Inte 17 bryr sig förvaltningschefen om det.

Hur personalen mår efter så många års misshandel är kanske också ointressant.

Höst och kulturell skymning?

Eller kanske snarare; rent beckmörker...

Jodå, är tillbaka på arbetsplatsen och har fått besked om besparingar. ALLA skall spara! Även de enheter som INTE går minus. Dvs vi. Vi skall alla vara solidariska och spara ihop till de slösaktigas minuskonton. Först skall vi spara oss ur vår egen ekonomiska knipa, helt riktigt, och nu skall vi spara oss ur de andras knipa... Inte alls ok tycker vi.

Undrar om ledningen är medvetna om att detta inte skapar minsta känsla av sammanhållning. Snarare skapar det en irritation och lägger grunden för ett osolidariskt hållningssätt. Å andra sidan är det just detta förvaltningsledningen bäddat för. Att hymla, mörka och inte vara ärliga undergräver förtroendet för organisationen.

Att man inte fattar det!

Vi har en förvaltning som är betydligt sämre än vi fötjänar. Noll koll på ledarskapet och med tanke på att ledarskapet är perifert, rent geografiskt, så blir kontakterna ännu sämre eftersom avståndet ju är stort. *suck*

Det är dax att skrota just den här regionala förvaltningen!

Visst är det kul att vara tillbaka på jobbet.

:-(